Arbetsgivaren för en personlig assistent är ofta den assisterade personen med funktionsnedsättning. Arbetslagstiftningen gäller assistentens arbetsförhållande på samma sätt som andra jobb. Arbetsgivaren kan ha bristfälliga kunskaper om lagarnas innehåll.
Enligt handikappservicelagen kan personlig assistans för en gravt handikappad ordnas som köpta tjänster, genom servicesedelmodellen eller genom arbetsgivarmodellen. Många kommuner har i praktiken erbjudit endast arbetsgivarmodellen, som är det billigaste alternativet för kommunen och medför det minsta ansvaret.
I arbetsgivarmodellen är den gravt handikappade personen sin assistents arbetsgivare och kommunen ersätter arbetsgivaren för den personliga assistentens lönekostnader. I denna modell ska den handikappade arbetsgivaren beakta alla de arbetsgivarskyldigheter som grundar sig på till exempel arbetstidslagen, arbetsavtalslagen och arbetarskyddslagen.
Arbetsgivaren ska vara insatt i skyldigheterna för att kunna följa dem, och arbetsgivaren ansvarar själv bland annat för kostnaderna av olaglig uppsägning. I rättsfall har arbetsgivarna lagt fram påståenden om att det i själv verket är kommunen som är assistentens arbetsgivare, men dessa påståenden har inte vunnit framgång.
För klarhetens skull ska man i utkastet till en ny handikappservicelag inkludera en bestämmelse om att även personliga assistenters anställningsförhållanden omfattas av arbetsavtalslagen, eftersom till och med detta har varit oklart. På grund av problemen som uppstått med arbetsgivarmodellen är det meningen att med den nya handikappservicelagen öka användningen av de andra modellerna.
Personliga assistenter utgör bara en liten del av JHL:s medlemskår, men problemen i deras arbetsförhållanden förorsakar mycket arbete för förbundet. Ett som säkert påverkar är att assistenterna inte har ett förtroendemannasystem, vilket i sin tur beror på det låga antalet arbetstagare per arbetsplats.
Branschens kollektivavtal är dessutom förhållandevis nytt, och i det gjordes många förändringar under den förra förhandlingsrundan. Eftersom kollektivavtalet inte ännu är allmänt bindande, tillämpas det på arbetsförhållandet endast om arbetsgivaren har organiserat sig i Heta-förbundet. I övriga arbetsförhållanden är det i stort sett den kommun som finansierar assistansservicen som bestämmer om bland annat assistenternas löner, trots att kommunen inte är en part i arbetsförhållandet.
Enligt arbetsavtalslagen kräver uppsägning alltid sakliga och vägande skäl.
Ett anställningsförhållande är alltid ett förtroendeförhållande, och tappat förtroende kan ge rätt att säga upp anställningen. Den personliga assistansen särskilt personliga natur kan beaktas i helhetsbedömningen av uppsägning på grund av personliga skäl, men enligt arbetsavtalslagen kräver uppsägning alltid sakliga och vägande skäl.
Omständigheter som kan påverka helhetsbedömningen är typen av förseelse och allvaret i den, arbetstagarens ställning och förhållande till sitt handlande eller uppträdande, arbetets art, särdrag i arbetet och arbetsgivarens ställning.
Arbetets art beaktas inte vid ett uppsägningsförfarande enligt arbetsavtalslagen. Arbetstagaren ska i princip först ges en varning och efter det en möjlighet att rätta till sitt förfarande. Arbetstagaren kan sägas upp utan varning om grunden för uppsägningen är en så allvarlig överträdelse i anslutning till anställningsförhållandet att det rimligen inte kan förutsättas att arbetsgivaren fortsätter arbetsförhållandet.
Arbetstagaren ska höras före uppsägningen och arbetstagaren har rätt att ta med sig ett ombud till hörandet. Ett arbetsavtal kan hävas endast av mycket vägande skäl, med vilket avses att arbetstagaren allvarligt brutit mot eller försummat sina skyldigheter. Således kan en personlig assistents arbetsgivare inte lagligt säga upp arbetstagaren utan sakliga och vägande skäl, i vanliga fall ska arbetstagaren först ges en varning och dessutom höras före uppsägningen. Med andra ord kan arbetsgivaren inte säga upp ditt arbetsavtal genom att till exempel i ett sms meddela att du inte längre är välkommen på jobbet.
Reeta Holmi, biträdande jurist